Man kanske skulle ta och bli geofysiker?

Moln

Ibland är det så att vi går i ett moln av rök. Vi gömmer oss ett tag. För att vi inte vill att folk ska märka.

Ibland är det så att vi går i moln. Man glömmer oss ett tag. Det vill vi att folk ska märka.

Ibland är det så att vi går på moln.

Det här var ingen dikt, eller något jag menade.

Fri luft

I fredags var jag Renata Chlumska. Eller mest klumpska i hemmabygge, men ändå. Paddlade runt i världens finaste träkajak och värmde upp mig efter ca två veckor fulla av regn. Fåglarna dyker och fiskarna hoppar. Allt är upp och ner. Det är fint att vila från allt på bryggan.

I ett bra liv hinner man BÅDE sova en stund efter maten och paddla fick jag lära mig. Svalan som hade tre hungriga barn under bryggan hinner dock inte.

Igår bröt jag nästan ryggen då jag dansade med en bonde/maffiaboss som var fullare än jag. Slapp undan med blåmärken på knäna och myggbett. Vilken tur man har!

Stop making sense!

C: Fast jag vet inte vad mode är så jag fattar inte den.. jag fattar inte det när dom snackar om katt heller ..

Det är mycket man inte fattar. Men det gör ingenting, för man måste inte fatta allt. Inte just nu. Nu kan man ta sin trave pocketböcker och slänga ner dem i ryggsäcken tillsammans med gummistövlar, tandborste, mandelskorpor, bikini och lite annat smått och gott. Man kan åka ut till en viss ö och sova där en stund. Eller först läsa, plocka blåbär, ta promenader, bada och sitta framför brasan. Sen sova.

Känslohav

Det är liksom värt allt när man får den där grymma vågen.

Man börjar paddla. Man paddlar mer. Man känner att hey, den här vågen är verkligen min. Man paddlar allt vad man har. Sen gör man. Och ler....tror jag.

Lägg till solnedgång och väntande burritos under en filt på stranden och det kan inte bli bättre. Alls.

Känslan av att vi alla är ganska lika är en av de bästa. Vi vill göra det som gör oss lyckliga.